Problemskapande beteende – för vem?

Bakom den knastertorra titeln Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder döljer sig en mycket spännande bok. Författaren Bo Hejlskov Elvén är psykolog och jobbar med handledning för vårdpersonal, och lärare som arbetar med barn med bl a funktionsnedsättningar inom autismspektrat. Han är en sann humanist som gärna upprepar frasen ”Människor som kan uppföra sig, gör det.” Hejlskov tycker att vi när vi stöter på problem med barn och ungdomar oftast förutsätter att de inte vill samarbeta. Detta är feltänk, menar författaren, och det är ett feltänk som lägger ansvaret på förändring av beteendet på den som är minst lämpad att ta ansvar för detta, nämligen personen med funktionsnedsättning. Om vi i stället förutsätter att problemet beror på att personen inte kan samarbeta blir det i stället vi som blir ansvariga. Och den som tar på sig ansvaret för en situation har också möjlighet att förändra den.
Överhuvudtaget är Hejlskov väldigt lösningsinriktad. Man kan säga att han är en stor förespråkare för att i mötet med problemskapande beteende använda sig av förnuftet, men han är däremot väldigt skeptisk till det ”sunda förnuftet”. Dvs att försöka fostra barn och människor med funktionsnedsättning enligt en gängse uppfattning om rätt och fel. I stället förespråkar Hejlskov att man tar till sig vad forskningen säger om hur barn och vuxna reagerar på exempelvis konsekvensbaserad pedagogik, vilket i de flesta fall visar sig vara ”inte alls”.
En del av det Hejlskov säger kan verka provocerande till en början. Som att ge ”mutor” för att undvika svårhanterbara situationer. Många uppfattar detta som att belöna negativt beteende, men Hejlskov menar att om det vore så enkelt skulle man lätt kunna belöna fram positivt beteende och det fungerar inte på människor med dessa diagnoser. Han tycker också att lögn och manipulation är beteenden som ska belönas eftersom de är försök att använda den empatiska förmågan och det är positivt. Vi ”vanliga” människor ljuger och manipulerar ju dagligen, det är bara det att vi är så mycket bättre på att göra det utan att det märks. Hejlskovs åsikter skulle kunna uppfattas som omoraliska, men Hejlskov menar att det är helt meningslöst att prata om moral när det gäller människor som har stora svårigheter att förutse andras reaktioner och inte kan se sin egen plats i ett större sammanhang.
Däremot finns det en stark moralisk indignation och en dämpad vrede när Hejlskov talar om de just nu så populära uppfostringsmetoder som förespråkas i programmet Super Nanny och av skolministern Jan Björklund. Hejlskov anser att det inte finns någon pedagogisk tanke alls bakom tankarna om ”hårdare tag” utan att det bara handlar om att tvinga unga människor och barn till underkastelse, något som kommer att få stora konsekvenser i framtiden. I värsta fall kan denna typ av tankegångar leda till skador och dödsfall.
Hejlskov skriver enkelt och kristallklart och undviker alla former av vetenskapligt fikonspråk. Det är tydligt att han vill att läsaren ska förstå vad han menar. Och om man mot förmodan skulle känna att man inte hänger med i något av hans resonemang finns det nästan på varje sida ett konkret exempel ur verkligheten som förtydligar vad Hejlskov vill ha sagt.
Jag hade den stora förmånen att vara med på en endagsföreläsning med Bo Hejlskov Elvén i Malmö i höstas. Det blev för mig en lika omvälvande upplevelse som läsningen av Catherine Maurices Let Me Hear Your Voice. Jag vet inte vad Hejlskov tycker om Maurice och IBT (Intensiv Beteendeterapi). Förmodligen ogillar han metoden och tycker att det handlar om onödigt tvång. Men ett har de gemensamt. Nämligen en stark önskan att inte bara prata om saker, utan att försöka hitta konkreta lösningar som går att använda i det dagliga umgänget med en person eller ett barn som har vad vi andra uppfattar som ”problemskapande beteende”.
Sedan föreläsningen har jag börjat jobba på ett helt annat sätt med min lille Teo. Det handlar om enkla saker som att ge honom mer tid att förbereda sig och att ge honom mer utrymme att själv ta beslut. Jag har också blivit mer uppmärksam på hur ofta jag försöker få igenom min egen vilja, i stället för att försöka hitta en lösning på ett problem. Det har lett till att vi har en mycket mer harmonisk situation här hemma än tidigare, även om det finns mycket kvar att lära. Och som Hejlskovs bok tydligt visar tar lärandet aldrig slut. Om man bara är lyhörd och försöker använda sitt förnuft oftare än det ”sunda förnuftet”.

4 kommentarer

Under Pedagogik, Psykologi

4 svar till “Problemskapande beteende – för vem?

  1. Joakim Dahlén

    Hejsan!
    Jag gick på en föreläsning av Bo i Linköping i höstas, min frus och min egna åsikt efteråt var ÄNTLIGEN! Här står en man och pratar om hur man kan påverka, direkt genom handlingar (eller inga handlingar alls). Jag lärde mig efteråt att se min min sons behov att samla ihop sig, att förstå att han behöver få sin självkontroll. Jag är så glad att jag direkt efter föreläsningen beställde boken, den var för mig pricken över i:et. Har alltid haft känslan av att vara följdsam och uppmärksamma när min son säger nej men efter boken kan jag vara mer konsekvent i mitt eget sätt att vara. För konsekvent kan vara att låta min son äta kvällsmat framför maten medans vi övriga sitter i köket. Det faller sig ofta att han efter ett tag stänger av sin dator för att göra oss sällskap, han har då fått den tid han behöver för att samla ihop sig (återfå självkontroll). Tack för att du uppmärksammar en bok som förändrat mig!!
    Hälsningar Joakim

  2. jiiizes

    jag var stor anhängare av Ross W Greene innan och hans Explosiva barn är vår husbibel. Bo Hejlskov jobbar vidare på samma linje.
    Vilken intressant blogg du har här. Förstår inte hur jag kunde ha missat den!
    Anna http://hantera.wordpress.se

  3. acke

    …och sen är vi ytterligare andra som inte tycker att Hejlskovs inställning räcker hela vägen…Han är duktig på att poängtera respekten för den funktionshindrade, men metodmässigt är han, ursäkta uttrycket, ute och cyklar. Han talar om att vara lågaffektiv och att inte gå på, att backa vid stress osv. Det är samma sak fast med helt annan tajming som man gör när man sysslar med IBT, som har betydligt mer forskning (Hejlskovs metod är inte forskningsbaserad!) att backas upp av. Man chansar i IBT inte och ser vad som händer för att SEN backa när det visar sig att barnet blir för stressat, utan man avgör, baserat på en mängd faktorer, från början vilken nivå av krav och stress som kan vara OK för den funktionshindrade. Man är noga med att inte ge belöningar för våld och utåtagerande beteenden. Eftersom de beteendena inte är gångbara socialt i samhället – där vi oftast vill att barnen ska få vistas! Man ger däremot helt nya och socialt gångbara signaler för barnet att använda OM olyckan är framme och man råkar hamna i för mycket stress. OK sätt att säga nej/stopp som även en utomstående kan förstå och respektera. Enligt IBT-proffs är Hejlskovs väg i värsta fall ett sätt att träna upp våldsamma beteenden, och det kan man ju tycka vad man vill om. De allra flesta tycker inte det är bra. Och de allra flesta föräldrar vill att deras barn ska få möjlighet att vistas i världen, med stöd, bland andra människor. Inte i en isolerad liten bunker nånstans….Hejlskovs ord låter fina men i praktiken…nej.

  4. Tommy Andersson

    Tjenare Acke! Jag tolkar det som att Hejlskovs ord utmanar dig i dina normer och värderingar. Och jag kan förstå att det kan vara skrämmande att kanske behöva tänka om och släppa kontrollen, va inte rädd släpp kontrollen och tänk om ;)

    liten isolerad

    bunker någonstans där de kan få härja fritt vid tillfällen då man kanske blir lite arg, skall man inte få göra det då menar du? Måste alltid alla passa in i samhällets

    några som faktisk trivs bäst att bo i en isolerad bunker där man kan få härja fritt när man känner sig lite arg, och må bra i det, är det fel då menar du?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s